“Kom ut från toaletten!” Rosa hade återigen låst in sig i badrummet och Ture stod utanför skrikandes. Han hade sedan länge tappat räkningen för vilken gång i ordningen. Den där känslan av eufori som han inledningsvis känt över hennes tillstånd hade sedan länge gått över. Han började bli uppriktigt orolig över hennes mentala hälsa och att hon tagit till vana att, i tid och otid, låsa in sig på toaletten då hon hittat ett ”tecken” i tidningen. Nu löste de inte ens korsord tillsammans längre.
Rosa hade ända sedan hon träffade Maks Thelin i tvättstugan, och trodde att han kommit från framtiden för att beskydda henne, isolerat sig i lägenheten. Dagarna ägnade hon till att söka efter tecken i tidningen, tecken på att mördarroboten var ute efter henne. De kunde finnas i allt från artiklar om björnar i djurparker till notiser om husförsäljningar. Men tecknen var svåra att upptäcka! Ibland krävdes det att hon slumpmässigt valde en bokstav från varje sida i tidningen och sedan lade ihop bokstäverna så att de bildade ett ord eller en mening (och ibland var hon dessutom tvungen att slumpa fram nya bokstäver för att det skulle bli riktiga ord). Det var bara i korsordsavdelningen som hon inte såg några tecken, där fanns bara tomma fält. Eftersom hon nu befann sig i en kamp på liv och död med en futurisk mördarrobot som motståndare så fanns det ingen anledning att ägna korsordet någon tid. Hon förstod att Ture blev ledsen av att hon inte längre tog del av deras morgonritual, men det kunde inte hjälpas. Det gällde trots allt hennes liv.
Ture hade till en början uppmuntrat hennes beteende. Det var han som kommit med idén att mördarroboten lämnat meddelanden till henne i tidningen. Det hade varit ett försök att få henne att lösa korsord igen, för om hon inte löste korsord tillsammans med honom så rasade hela hans plan samman som ett korthus.
Han hade sökt med ljus och lykta efter något som kunde få henne på andra tankar. Något som kunde leda hennes uppmärksamhet bort från den påstådda robotmördaren (och tillbaka till korsordet). I trapphuset, på anslagstavlan hade han hittat det. ”Jesu Kristi Kyrka Av Vad Som Komma Skall” med översteprästinnan Merit Lenndo. Han visste att Merit och Rosa sedan tidigare var flyktigt bekanta, så kanske kunde han få översteprästinnan att prata med henne?
Hans relation till paret Lenndo hade varit kylig ända sedan den dag då Kurt Lenndo budade över honom i en konkursutförsäljningsauktion av värmeljus och efter det hade de slutat hälsa på varandra då de möttes i trapphuset. Men nu var det hög tid att svälja stoltheten och försöka rädda relationen med Rosa. Han knackade därför på dörren till översteprästinnan och hoppades att hon hade tid att hjälpa honom med en intervention av Rosas mördarrobotparanoia.
Merit Lenndo öppnade dörren och mötte honom med en viss reservation. Enligt Kurt (måhanvilaifrid) var Ture Björkhage ”en jädra stropp som är för fin för att hälsa när man träffar honom i trapphuset”, något han upprepat för henne varje gång han kom in efter att ha mött Ture ute i trapphuset. I sitt tidigare liv, före uppenbarelsen, skulle hon bett Ture flyga och fara, men nu släppte hon in honom. I rollen som översteprästinna, med kyrkans bästa som högsta prioritering, fick hon inte vara långsint.
Ture förklarade sitt ärende för Merit och de satte sig ner vid köksbordet (där Merit nu lagt en duk över blodfläcken) och började planera. Han kunde inte undgå att märka hur trött och gammal hon såg ut, som om hon levt sedan Jesus vandrade på jorden. Men ögonen var klara och vakna, i dem syntes bara den högkristnes orubbliga tro.
Planerandet hade inte riktigt gått som Ture planerat. Han hade aldrig tänkt på att Merit skulle fråga om vad som var orsaken till att Rosa trodde att Maks Thelin kom från framtiden. Han tvingades därför berätta om hur han lurat Rosa till att leva med en dags förskjutning. Han såg hur Merits ögon glimmade till och hur ett beräknande leende drog över hennes läppar.
-” Jag kommer att prata med henne och jag lovar att inte berätta om din lögn. Om du går med i min kyrka”. Sa hon.
Ture ryckte till som om han fått en örfil. Utpressad av en 82-årig tant! Men vad kunde han göra? Om han tillät Merit att berätta för Rosa om lögnen så kanske Rosa skulle lämna honom (efter att hon knivmördat ihjäl honom). Rosa var så pass mentalt instabil att han inte hade hjärta, eller mod, nog att berätta för henne. Om Merit däremot lyckades hjälpa Rosa, så kunde han, tids nog, berätta för henne själv.
Ture Björkhage gick med på hennes krav och blev således medlem i "Jesu Kristi Kyrka Av Vad Som Komma Skall"
Over and out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar