lördag 8 maj 2010

Genpool 2.0

Jag tycker det är fascinerande med genetik - att vi får egenskaper i arv av våra föräldrar. Både fysiska och psykiska attribut. Även om en del egenskaper kan förklaras som socialt arv, så kan det ändå sägas vara en del av genetiken eftersom den sociala interaktionen kommer från vår släkt i första hand (findest du nicht?).

Det är lite som ett lotteri, ett lyckohjul som snurrar fram de egenskaper du får. På gott och ont, för det lär knappast finnas någon vars släkt är helt utan "defekter" (ett resonemang som torde gå att härleda från bibeln eftersom Adam och Eva hade identiska genuppsättningar). Man föds alltså med både bra och mindre bra egenskaper.

Ibland kan jag känna mig lite som en förlorare i detta lotteri, som om jag bara fått nitlotter. Min dåliga hörsel (solen i mitt universum - allt kretsar, tyvärr, kring det) har jag fått från min mormor, den dåliga synen från båda sidor av släktträdet, problemen med axlarna från morfar och hudbesvären från pappa. Lottningen har inte gynnat mitt lag. Men eftersom det finns dåliga saker så måste det per automatik också finnas bra egenskaper. Det måste balansera. Man får ta det goda med det onda, så att säga. Yin och Yang o s v.

Jag har förutom nitlotterna också en del egenskaper som jag är lite stolt över att ha fått i arv av släkterna Gustafsson-Strömberg. Jag är relativt stark, vilket kommer från morfar. Jag kan ibland vara ganska rolig (återigen relativt) om tillfälle ges och det kommer från mammas sida av släkten. Jag är relativt lättränad och har den avundsvärda egenheten att jag kan äta vadsomhelst utan att gå upp i vikt, egenskaper som kommer från pappa. Mitt "läshuvud" (som ligger latent vilande just nu under motivationsstrejken) kommer också från mammas sida.

Sensmoralen med skrävlandet ovan är förstås att man ska vara nöjd med det man har och inte gräma sig över det man inte har (vill jag i alla fall lura mig själv att tro).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar