Att sätta gränser

I ett tidigare resonemang jämförde jag kroppen med ett land. Likt alla länder så är det viktigt att tydligt visa var gränsen går, dels för att visa var gränsen går mot andra länder (människor) för att värna om sin personliga integritet och dels för att markera ut gränser för det egna landet (inse sina begränsningar).

Således, min gränsdragningspolicy:

• Att gå klädd i ett linne - tillåtet inom: Fredrika med omnejd.
• Att använda dialektorden "va i håken, e sänner, e dänner och e hänner" - tillåtet inom: tomtgränsen för Holmselevägen 28 (där mormor och morfar bor).
• Att gå klädd i shorts - tillåtet inom: Åsele kommun med dispens för elljusspåret på Carlshem.
• Att dra politiskt inkorrekta skämt - tillåtet inom: gymmet på brandstationen.
• Att äta mjukglass - tillåtet inom: inte tillåtet över huvudtaget (av hygieniska skäl).
• Att äta blodpudding med händerna - tillåtet inom: lägenheten på Kvartsv. 9B.
• Att föra en konversation med någon - tillåtet inom: en armslängds avstånd.
• Val av kläder inför kalas - tillåtet inom: anständighetens gräns.

Och så vidare...