På väg hem från Folkets Hus (varför känns det som att skriva Rikets Sal?) pratade jag och AT om det här med kvinnor. Om hur svårt det är, det här med kvinnor (på något sätt blir det förmildrande att skriva "det här med" före, det liksom bagatelliserar och tar bort udden av det existerande problemet). Vi är båda, minst sagt, noviser i ämnet. Personen som yttrade orden "män är från Mars, kvinnor från Venus" visste vad han pratade om. Det kan ha varit oss han hade i åtanke då de bevingade orden yppades. Som att vara från olika delar av solsystemet. Det är som sagt svårt, det här med kvinnor.
Metafortajm:
Det är lite som med arbetslöshet, det här med kvinnor. Om du har ett jobb (en tjej) så blir du genast mer attraktiv för andra jobb (andra tjejer), det visar att du klarar av att ha ett jobb (en tjej). Om du däremot inte har ett jobb (är singel) så blir det svårare att få ett jobb (en tjej). Låt mig omformulera: Det är lättare att skaffa ett jobb (en tjej) då du är arbetslös (är singel) om du knyter kontakter (går ut på krogen), har spetskompetens (har ett fördelaktigt yttre) eller har tidigare erfarenhet av arbetsmarknaden (ladyluck). Om du är arbetslös (singel) och aldrig har haft ett jobb (en tjej) så blir det svårare. Du har inte knutit kontakter (minglat), du saknar spetskompetens (utseendet) och du har inte heller någon tidigare erfarenhet (singelnivå: gammpojk). Du hamnar liksom lite i skymundan på arbetsmarknaden (hos kvinnorna). Du blir en del av ett mörkertal.
Pratet om det här med kvinnor ledde till gårdagens bästa, om än något bittra, konstaterande: Gud ser till statistiken, inte individen.
Det brukar sägas att det finns en för alla, någon som lite cheesy benämns som själsfrände. Men så är det ju inte, det finns religioner där polygami är tillåtet. Om en man har tre fruar så innebär det att den mannen väger upp för två män som inte har någon fru. På samma sätt kompenserar den äkta maken eller vemsomhelst som har ett förhållande och vänsterprasslar för singlarna. Det lurar statistiken.
Således: Gud ser till statistiken, inte individen.
Jag är troligtvis långt ifrån lämpad att skriva om det här med kvinnor. Att en person som använder sig av ett index baserat på en tv-serie från 90-talet som bedömningsskala uttalar sig om förhållanden är ungefär lika lämpligt som att folket, i bergsklättringsturismens barndom, klädde sig i sina finaste kläder då de skulle bestiga berg (hatt och frack var praxis höråhäpna).
Opassande och för ändamålet direkt olämpligt.
Kan det eventuellt också vara så att på grund av era förutfattade meningar om att det är svårt det där med kvinnor och att ni ej har de "meriter" som behövs, missar de kvinnor som är intresserade, eftersom ni kanske ser den möjligheten som så väldigt osannolik att ni helt enkelt inte tar till er signalerna?
SvaraRaderaAbsolut, jag håller med fullständigt! Men jag skulle hellre kalla det okunskap, begreppet förutfattade meningar får mig att känna mig som en kvinno-rasist...
SvaraRaderaSen det där med att missa signaler torde nog kunna härledas ur Darwins evolutionsteori om "survival of the fittest" ;)
Okej, vi kallar det okunskap. Men, jag var lite otydlig tror jag. De förutfattade mningarna var ju om er själva - att ni inte attraherar det motsatta könet. I så fall skulle ni, med din tolkning, vara "själv-rasister" eller något i den stilen. ;)
SvaraRaderaDarwin själv var nog inte en kvinnornas man direkt. Han ska tydligen ha övervägt äktenskap genom att klottra för- och nackdelar på papperslappar. Bland fördelarna fanns "ständig följeslagare och en vän i ålderdomen... bättre än en hund i alla fall", mot punkter som "mindre pengar till böcker" och "förfärlig tidsförlust"!
En sann realist i alla fall! ;D