10-sekundersregeln

Jag vet inte om Ni har läst boken "Tårtgeneralen" av Filipåfredrik? Den handlar om Hasse P som ska baka världens längsta smörgåstårta. I boken reflekterar kontrollanten från Guinness rekordbok (som är där för att mäta tårtan) över hur ytliga hans kunskaper är, att han bara kan rabbla 10 sekunder om t ex världens största art av silkesapor. Sedan ingenting, bara denna kuriosa.

Är inte sådan 10-sekunderskunskap egentligen den optimala isbrytaren vid mingeltillfällen? "Visste du att...[följt av godtycklig kuriosa]?" och sen är samtalet igång. Det ger liksom sken av intelligens och allmänbildning. Å andra sidan tar samtalet slut efter att de 10 kunskapssekunderna är uttömda. Det blir lite som att lägga ett lager fernissa på en murken planka. Det verkar bra vid en första anblick, men kan efter lite skrapande på ytan avfärdas som idioti. Tänk att inleda en diskussion med endast 10 sekunders kunskap i ryggen. Det går ju bara inte!

Apropå ingenting alltså...