All along the watchtower

Idag efter skolan var jag på Willys och handlade. På vägen hem, strax utanför porten till trapphuset kom en tant gående. "Hallå!" säger tanten hjärtligt (redan här börjar jag ana oråd). "Jag har en sak här i min väska som jag tycker du ska titta på" fortsätter hon. "Jaha" säger jag tvekande. Tanten drar fram nyaste numret av Vakttornet. Jag förklarar ursäktande att jag inte är intresserad och skyndar mig in i trapphuset.

Jag måste säga att jag känner mig lite besvärad av att "störas" av Jehovas. Intresseföreningar är inte heller någon höjdare att ha ringandes på dörren. Särskilt Rättvisepartiet Socialisterna med den idiotiska namninsamlingen för att sänka pensionsåldern och låta folk "dela" på jobb, samt lägga en straffavgift på aktiespararna - i en lågkonjunktur! (Dumt-i-huvet-nå-djävulskt). 

Det är en sak om de står nere på Renmarkstorget och visar upp sig så att de som är intresserade själva får ta kontakt med dem, men det är däremot inte okej att de kommer och ringer på dörren tycker jag. Visserligen är medlemmarna i Jehovas tvungna att knacka dörr, men det gör inte saken mer acceptabel.

Lite fascinerande är det ändå på sätt och vis att Jehovas är det snabbast växande frireligiösa samfundet. 

Kuriosa angående Jehovas: namnet kommer från bibelreferatet "Ni är mina vittnen, lyder Jehovas uttalande"

Keep on chooglin'!