Ris och ros

Idag slår jag ett slag för det där med att "hissa och dissa" saker, som verkar vara ett fenomen på väg bort. Skam säger jag (bättre substitut än synd, ni vet). Att ge ris och ros är precis vad vi behöver, att sätta fingret på vad som är bra och dåligt. Lite yin och yang, typ.

Men namnet, "hissa och dissa", är så tråkigt som det kan bli. Ris och ros låter betydligt bättre (och med mer folklig förankring). Några andra namnförslag: "...socker och ocker", "...husera och arkebusera", "...liv och hiv", "...fnitter och Hitler", "...jao och Mao", "...passion och pension", "...levererar och havererar".

Roger that over