Att vara stöpt i fel form

Alldeles nyss var jag nere på Strömpilen för att köpa ett par byxor. I fredags, innan jag skulle ut, lyckades jag med prestationen att spräcka mitt enda par chinos då jag skulle ta på mig dem (tackochlov att det inte hände under kvällen!) och därför blev jag tvungen att resignera till ett par jeans istället. Planen var därför att köpa ett par lite glamorösare byxor på Dressmann, något att ha annat än på daglig basis.

Som vanligt var det ett väldigt begränsat utbud på byxor i min storlek. Om man är byggd som undertecknad, med ben som paradoxalt nog både är för smala och för tjocka på samma gång, så är det svårt att hitta ett par välsittande byxor. Byxor med lämplig vidd i midjan sitter alltid för snävt kring låren och byxor som sitter bra kring låren sitter alltid för löst vid midjan. Därför blir det alltid en slags kompromiss, snävt över låren eller löst vid midjan? Pest eller kolera?

Att byxorna smiter åt på vissa ställen och sitter för löst över andra gör att jag känner mig som karossen på en jugoslavisk bil - det är en extremt dålig passform.

Dagens I-landsproblem.

Roger that over