Pinball

I morse åkte jag buss hem till byn. Eftersom bussen har en benägenhet att köra förbi Fredrika utan att stanna, så gick jag för att prata med busschauffören en stund innan bussen var framme i byn. Att ta sig fram till busschauffören var som att befinna sig i ett flipperspel. Vägen var så ojämn att jag studsade fram mellan de andra passagerarna och eftersom jag höll i väskor i båda händerna så kunde jag inte heller parera mina studsar.

Tilt.

Gudarna måste vara tokiga

Jag fick nyss reda på att det blev G på senaste tentan. Detta trots att innebörden av det jag svarade på frågorna i princip var "jag är korkad" skrivet i sifferform.

Kräjsi

Utfyllnad

"The Juice" var förövrigt O J Simpsons smeknamn under karriären i amerikansk fotboll, men det visste ni redan va?

På tal om juice alltså...

The Juice

I Lycksele, under gymnasietiden, delade jag och JT lägenhet.

På nyheterna en dag berättades om en man som blivit mördad i en juicefabrik i Colorado och att mannens könsorgan därefter hittats i en juiceförpackning. Dagen efter nyheterna hörde jag köttiga dunsar inifrån äppeljuiceförpackningen då jag skakade den. Det visade sig vara JT som stoppat i en varmkorv.

Det var tider det!

Återkoppling

Ni kanske tror att jag har glömt bort Niclas följdfråga från frågestunden? Icke! Likt fint vin har den förvarats i minnets mörka vinkällare för att få mogna. Tills nu.

"- Min tanke med diktator-frågan var mer ur ett längre perspektiv. Jag har ju ställt frågan på ett dumt sätt, så fel av mig där. Men du får gärna ge ett nytt svar på den frågan, och alltså då ur ett längre perspektiv.

- Vilken typ av humor gillar du mest? Limerickar, ironi, imitationer, råa skämt, kiss- och bajs-skämt? (Jag tror jag har rätt bra koll på den här frågan, men det vore ändå kul att se ett svar, vitt på svart)"

Diktatorfrågan är mustig, men jag ska göra ett försök att utveckla mitt svar!

Tre saker att införa:

• Strängare straff på sexuella brott - Med tanke på den kränkning offret utsätts för så bör straffen vara anpassade därefter.
• Att Försäkringskassan får samköra sina register med skatteverket - Det skulle få bort mycket av bidragsfusket.
• Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare - Det ska vara lättare för de små företagarna att göra satsningar. Friskt vågat hälften vunnit som man brukar säga.
• (Körkort på kundvagnar - Den totala avsaknaden av struktur måste upphöra!)

Tre saker att ta bort:

• Melodifestivalen - Min absolut första åtgärd skulle vara att lägga ner det anskrämliga spektaklet.
• Skatten på det privata pensionssparandet i fonder som överstiger den 30 %-iga kapitalskatten - Det är dumt att det är dyrare att lägga sitt privata pensionssparande "statligt" än att ha ett "privat" privat pensionssparande i aktier.
• Dubbfria vinterdäck - döden på hjul.

Angående humorfrågan så beror det mycket på humör och sällskap. Då vi tränar hemma i byn är de inte helt politiskt korrekta skämten absolut roligast. Ironi är väldigt roligt om man är två stycken. Om jag är ensam så kan jag ibland tycka att det är något nästan religiöst över en riktigt lyckad ordvits. Det är som sagt beroende på situationen, men humor är humor!

...pinsamhetshumor som "Ballar av Stål" och "RajRaj" gillar jag dock inte...

Roger that over

The Haunting

Smaken av bearnaisesås hemsöker mig...

Att vara stöpt i fel form

Alldeles nyss var jag nere på Strömpilen för att köpa ett par byxor. I fredags, innan jag skulle ut, lyckades jag med prestationen att spräcka mitt enda par chinos då jag skulle ta på mig dem (tackochlov att det inte hände under kvällen!) och därför blev jag tvungen att resignera till ett par jeans istället. Planen var därför att köpa ett par lite glamorösare byxor på Dressmann, något att ha annat än på daglig basis.

Som vanligt var det ett väldigt begränsat utbud på byxor i min storlek. Om man är byggd som undertecknad, med ben som paradoxalt nog både är för smala och för tjocka på samma gång, så är det svårt att hitta ett par välsittande byxor. Byxor med lämplig vidd i midjan sitter alltid för snävt kring låren och byxor som sitter bra kring låren sitter alltid för löst vid midjan. Därför blir det alltid en slags kompromiss, snävt över låren eller löst vid midjan? Pest eller kolera?

Att byxorna smiter åt på vissa ställen och sitter för löst över andra gör att jag känner mig som karossen på en jugoslavisk bil - det är en extremt dålig passform.

Dagens I-landsproblem.

Roger that over

Bakis

Är det inte lite märkligt att personen i reklamen för "Bakis", brustabletter mot baksmälla, är en gammal tant? Pensionärer kan knappast vara den främsta målgruppen för preparatet. Är syftet att visa att vem som helst kan vara bakis? Att baksmällan, likt kärleken, inte tar hänsyn till ålder (som en slags modifiering av låten "Fredrik Åkare och Cecilia Lind": "...ja tanten är gammal, men baksmällan blind...")?

Hur kunde tanten bli så bakis för den delen? Blev det ett glas vin för mycket framför "Fråga doktorn"?

Roger that over

Memories

Jag vet att jag har nämnt det flera gånger förut. Jag har stött och blött, malt på och upprepat. Minnet - en av mina allra största fascinationer.

Jag sätter en ära i att minnas alla konversationer morgonen efter en utekväll. Även om minnesbilderna ibland är som överexponerade fotografier så känns det tryggt att inte ha en känsla av "fill in the blanks" hängande över sig då man vaknar.

Nåväl.

Igår diskuterade vi som sagt film. Vi pratade om "Shutter Island" och kom då in på filmen "Gilbert Grape". En fantastiskt bra film! Jag minns första gången jag såg den. Det var tillsammans med Jonas och mamma hemma i Fredrika. Vi åt lågprisostkrokar och drack Loranga. Jag drack så mycket Loranga att det kluckade i magen då jag rörde mig. Det var fredagsmys innan begreppet fredagsmys fanns.

Roger that over

Bearnaisesås

Igår var jag ute i "svängen" tillsammans med några ur klassen. Kvällen inleddes redan under dagen med en after-work buffé på Allstar (det kan mycket väl ha varit den minst prisvärda buffén ever). Därefter var det tänkt att vi skulle åka vidare till nästa destination - Haga. Eftersom JT och jag hade lämnat starkvarorna på kylning hemma hos Maria, så släpade vi efter tidsmässigt gentemot de andra i sällskapet som åkte direkt till Haga. Efter lite catching up med Maria om vad som hänt, inte hänt och kanske skulle hända i Fredrika enligt servicehusets personal (ingenstans ljuder djungeltrumman så högt som personalrummet inne på Duvan) bjöds jag på ett glas mousserande jordgubbsvin (Storpojks hallonsoda!) och Tequila Rose (Vuxenyoghurt!).

Då JT skulle på Umeå Open så började jag, ensam, leta mig mot rätt adress på Haga. Som en slags Vasco Da Gama befann jag mig på upptäcktsresa i ett område där jag aldrig tidigare vistats, men enligt upplysningens ideal kunde jag genom det sunda förnuftet hitta rätt på första försöket (jag gav mig själv en mental klapp på axeln). Väl därinne diskuterade vi film (det verkar vara ett ständigt återkommande ämne för mig då alkohol är med i bilden), spelade spel, dryckesspel och bröt arm (också det ett talande inslag i förfestbilden).

Jag hade bytt till mig en öl av Jonas tidigare under dagen eftersom ölen hade en så snyggt designad etikett. Det var ett stort misstag. Ölet smakade som bearnaisesås och efter att ha tvingat i mig halva flaskan kastade jag ut den från balkongen. Usch, så dålig den var!

I enlighet med talesättet "Don't bring a knife to a gunfight" borde jag veta bättre än att dricka whiskey vid ett dryckesspel som baseras på att dricka ett visst antal klunkar. Troligtvis var detta orsaken till det avtrubbade omdömet som gjorde att jag följde med sällskapet ut på krogen. Som ni vet så är min hörsel inte riktigt "krogkompatibel". Jag känner mig alltid enormt malplacerad och befinner mig liksom i ett vakuum eftersom att jag inte hör vad någon säger. Just därför brukar jag alltid säga att jag aldrig mer ska gå ut på krogen, men likt någon slags flagellant är det en "neverending story" som upprepas gång på gång (är det någon del av det undermedvetna som är på jakt efter en "gin-soaked barroom queen"?). Det var samma visa igår kväll också, jag satt där, hörde nästan inget och kände mig enormt obekväm. Men kvällen var trevlig ändå!

Fridens liljor

Stones!

Good Will Hunting

Den senaste veckan har jag skrivit ordet goodwill åtminstone hundra gånger i samband med tentapluggandet. Varje gång har introt till låten "California Girls" börjat spelas upp i huvudet. Varenda gång!

Ordet goodwill känns ganska "groovy" att skriva. Det liksom böljar fram som en våg om det skrivs i skrivstil. Det ger en känsla av 60's och sommar. Av vackert väder och en sorgfri attityd. Av surfing och solbränna. Av vackra kvinnor i bikini. Av Beach Boys.

Fridens liljor

Statement #3

Tequila Rose - Vuxenyoghurt

Statement #2

Mousserande jordgubbsvin - Hallonsoda för vuxna.

Statement

Påskmust - Julmustens sämre doppelgänger.

SAOL

Fnitterhet - motsatsen till bitterhet?

Hysén

"Det här var kuken, nu får man bli kanon på fredag"

Glenn Hyséns uttalande speglar ganska bra hur det känns efter dagens tentamisslyckande.

Under bältet

En man i Hörnefors blev dömd för förargelseväckande beteende efter att han, naken, utfört "sweet sweet love to himself" ute på sin balkong. Mannen sa att han inte gjort något sådant, han skulle bara gå ut och hämta ett par kassar och tänkte inte på att han var naken.

Man skulle alltså kunna säga att han, samtidigt som han hämtade kassarna också passade på att tömma säcken...

http://www.vk.se/Article.jsp?article=339323

Fridens liljor

En udda fågel

Idag då jag gick till skolan mötte jag en tant som kom cyklandes. Tanten hade på sig ett par stickade (!) chaps i grälla neonfärger. Tackochlov hade hon byxor under...

"Ere Jokern?"

Dagens skämt:

• Hur bra det har gått att plugga inför tentan.
• Att någon googlat "Alice i underkläder" och klickat sig hit till bloggen (men det kanske mer är "dagens LOL!").
• Ett som dök upp i mitt medvetande på väg till skolan i morse: "Jag var halvvägs här när jag insåg att jag glömt kroppen hemma" - Den vanligaste ursäkten till varför man kommit för sent till ett möte med Sällskapet för astral projektion.

Fridens liljor

Pluggapati

På onsdag har jag tenta. Frågan är varför jag inte kan fokusera på att plugga?

Rena rånet

Nyss klickade jag hem Rolling Stones dokumentären "Stones in the park" för 59:-. Ett sånt fynd har jag nog inte gjort sen jag köpte Dostojevskijs bokbox för 64,50:- i bokreans efterspel för två år sedan.

Tre tegelstenar finkultur till det priset, det om något är ett fynd!

Radioaktivität #2

(SOURCE)

Jag undrar om det skulle pirra i kroppen av den radioaktiva strålningen om man kröp in i "the Claw"? Om det skulle ske någon direkt fysisk reaktion?

...och om pirrandet var tillräckligt kraftigt, skulle jag i så fall gå in som Albin och komma ut som Hulken?

...och skulle Ernst Kirchsteiger säga "Den här klon får det att brumma som en liten humla i mitt bröst" om han befann sig i närheten av klon?

Roger that over

Prima ballerina

Så här i tentatider så tenderar jag att överkonsumera ballerinakex. Jag brukar äta alldeles för många och nu är det nougat fel på magen.

Dåligt? Jag skyller på att jag är trött.

Fridens liljor

Radioaktivität

Jag vet inte om ni såg Boston Tea Party i måndags? Pål Hollender klättrade in i en gripklo, "the Claw", som hade använts för att lyfta bort skrot från kärnreaktorn som exploderade i Tjernobyl.

Hur mycket skulle DU kräva för att befinna dig inne i denna klo i en minut? 100 kr och en låda rödtjut?

Svara ärligt.

Roger that over

...men är inte rubriken felstavad? Tänk Kraftwerk!

Indestructible

Nu i dagarna fyller mina gymnastikskor år. 2002 köpte min mamma dem åt mig på färgaffären i Bjurholm (av alla ställen på jorden) och nu åtta år senare är de fortfarande fullt funktionella.

"Reebok - built to last" skulle man kunna säga.

Kvalitet.

Dagens bästa

De spelade Stones på IKSU!

Egenheter

Tack Maria! Din utmaning gjorde att jag slapp hitta på något att skriva om idag.

Jag orkar inte skriva ner de preciserade reglerna, men kontentan av utmaningen är att skriva 6 egendomliga/underliga saker om sig själv och sedan utmana andra.

Saker som ni kanske, eller kanske inte visste om mig:

- Jag har ett slags Jantelagskomplex över mitt hår. Varje morgon framför spegeln brukar jag överväga att använda någon slags hårvårdsprodukt, typ vax. Varje morgon brukar jag också ge mig själv svaret: "Nej för fan, det skulle vara för märkvärdigt!" Sen då jag går till skolan, i detta mösslösa vårväder, brukar jag alltid ångra mig eftersom vinden blåser upp håret mitt uppe på huvudet vilket gör att jag ser ut som en nördig Tintin (okej, en nördigare Tintin).

- Jag brukar använda händerna när jag äter blodpudding. Ungefär som att hålla i en brödskiva.

- Jag gillar doften av citrusfrukter väldigt mycket. Apelsindoft = julkänsla!

- Jag har en snudd på tvångsmässig ritual vad gäller frukosten på skoldagar (men är desto mer liberal på helgerna). En liten yoghurt, en tallrik fil och müsli med russin och två skivor lingongrova med skinka - ett måste på morgonkvisten.

- Jag har en fobi mot second hand butiker och de saker som finns där. Usch, jag ryser bara jag tänker på det.

- Jag retar upp mig enormt mycket på folk som ställer sina kundvagnar mitt i vägen i matvarubutiker. Det gör mig galen!

Jag utmanar DIG, kära läsare.

Fridens liljor

Amatörfilosofi

I en dödsannons som jag läste i tidningen idag stod det, som det alltid brukar göra, "NN har gått ur tiden".

Är inte det fel egentligen? Om det finns något som är beständigt så är det ju tiden, även efter döden. En sekund är en sekund, både nu och för tusen år sen. Då man dör så blir man också på sätt och vis beständig. Beständig på det sättet att man varken åldras eller förändras. Därför borde det vara mer rätt att säga "gå IN i tiden". Alltså att man går in i tiden och blir en del av den evighet och beständighet som tiden symboliserar.

Eller?

Apropå

Jag vet inte om ni känner till filmen "Repulsion" av Roman Polanski? Den handlar om en kvinna som hatar män och delvis därför låser in sig i sin lägenhet. Hon vägrar gå ut därifrån och som en effekt av detta samlas soporna på hög inne i lägenheten och maten förstörs. En ruttnande lammstek symboliserar hennes vacklande psykiska hälsa.

Jag undrar om den ruttnande bananen i min ryggsäck på samma sätt symboliserar min falnande motivation till att plugga?

Apropå gårdagens bananhistoria alltså.

Roger that over

Cat lady

Här på Carlshem finns det en tjej som brukar vara ute och gå med sin katt i koppel. Det är lite fint i all sin enkelhet tycker jag.

Dagens usch

Då jag skulle ta upp mina böcker ur ryggsäcken på skolan idag såg jag att de var delvis täckta av en hinna med brunt klägg. Det tyckte jag var lite konstigt så jag tittade ner i ryggsäcken. Där nere fick jag se en banan som legat i ryggsäcken sedan gud vet när (God only knows, som Brian Wilson skulle ha sagt). På något sätt hade den legat gömd mellan två fack i ryggsäcken och tack vare att den låg i en plastpåse så luktade den inte och kunde därför hålla sig oupptäckt så länge. I morse måste böckerna ha skavt mot plastpåsen tillräckligt mycket för att den skulle spricka.

Det var den sorgligaste banan jag någonsin sett. Det såg faktiskt mer ut som en sjögurka än en banan. Som en sjögurkornas Jimi Hendrix var den dessutom dränkt i sina egna kroppsvätskor. En sorglig syn.

Resten av dagen luktade det härsken frukt ur min ryggsäck. Det luktade som vin. Vin med en bouquet av banan. Banandeaux av årgång 2010, typ.

Jag undrar om det var någon som reagerade över att jag luktade vin då jag stod i kön till mikrovågsugnarna? Och om jag i så fall steg eller föll i aktning hos den personen? De kanske trodde att jag hade en flaska rödtjut med mig till lunchen och därför såg mig genom ett kulturellt skimmer. Eller så kanske de trodde att jag var vinbakis efter helgen (kompletterat med en vb?).

Fridens liljor

Ballar av stål

...kan vara det sämsta programmet någonsin. Vem tycker att sånt är roligt? Är tanken att folk ska titta på programmet bara för att säga hur dåligt det är?

Jag tror att "en jobbig jävel" är den enda som skulle kunna få mig nog förbannad för att förtjäna en handgriplig tillrättavisning.

Bara en sån sak.

Fridens liljor

Upprepning

Jag vet inte vad jag ska skylla på, men ibland fastnar min hjärna i ett och samma tankemönster. Tankarna nöts och nöts, som en skiva där en låt satts på repeat. Inte riktigt som en tvångstanke utan snarare som en slags kortsiktig rundgång.

Nåväl, veckans rundgång: Alice i underlandet.

"Alice i underkläder" - den lite vågade versionen.

"Alice i undergången" - berättelsen om apokalypsen.

"Alice i övergången" - berättelsen om en kvinna som närmar sig klimakteriet.

"Alice i ingången" - berättelsen om en kvinnlig dörrvakt.

"Alice i dunderlandet" - berättelsen om drogernas baksida.

"Alice i ungerlandet" - berättelsen om en kvinna i sovjetkollapsens efterspel.

"Alice i underläget" - berättelsen om en kvinna i samhällets bottenskikt.

"Alice i efterlivet" - berättelsen om livet efter döden.

"Alice i undervåningen" - berättelsen om ett svartsjukedrama.

"Alice i understället" - en vinterberättelse.

"Alice i underdrift" - en berättelse om ödmjukhet.

Roger that over

Sweded

"Alice i Uddevalla" - en svensk version.

Fredagsfräckis

"Alice i Underlivet" - där har ni en film som man minsann inte vill se i 3D.

Lost in translation

Prova att söka på "schlagerjournalen" på Spotify. Det var min bror som tipsade mig. Prova så får du se.

Inte?

Då får jag väl lov att berätta då. Där finns svenska versioner (på svenska!) av engelska hits från 50- och 60-talet. Låtöversättningarna är en aning krystade, även om de i princip är ordagrant översatta. Fast det kanske är just därför som de blir så krystade, det tas ingen poetisk frihet. Det är som om den där oskyldigheten som omgärdade musiken försvinner då låtarna översätts till svenska. Till exempel:

"Send my baby back to me" blev "Skicka killen hem till mej". Enligt mig borde de ha använt ordet honom istället, så att det inte blev så opersonligt. Killen? Är det en äldre dam som hyr en gigolo?

"Ma, he's making eyes at me" blev "Mamma, en karl har sett på mig". Att översätta ordet "he" med "en karl" gör att låtens berättelse ändras från kärleksgnabb till att handla om en flicka som blir sexuellt trakasserad. Varför inte istället döpa låten till "Mamma, han tittar snett på mig"?

Roger that over

Uppvaknande

På tal om matlådor så har jag blivit matlådefrälst i veckan. En enorm besparing gentemot att köpa lunch på skolan.

Amen to that.

Taktfast dunkande

Idag då jag gick hem från IKSU hörde jag ljud från min ryggsäck. Det var något som trummade ett slag för varje steg jag tog. Det lät som en baskagge i miniatyr. Det sunda förnuftet i kombination med logiken sa mig att det var gaffeln som slog mot locket till matlådan, men eftersom jag var trött och ville hem så orkade jag inte stanna och ta ut gaffeln ur matlådan (som naturligtvis låg längst ner i ryggsäcken, under alla kläder och böcker). Istället gick jag, ackompanjerad av att ett svagt trumslag förkunnade varje steg jag tog, hem till Carlshem.

Romantisering:

Det lät som i romantiska komedier då killen/tjejen ser tjejen/killen och blir så förälskad att hjärtats slag är det enda som hörs i huvudpersonens öron.

Det lät som i Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat" där en gammal man mördas och mördaren därefter tycker sig höra den gamle mannens hjärta slå.

Det lät som i Sagan om ringen: "Trummor, trummor från djupet!".

Det lät som en spartansk pulsmätare (300 ni vet).

Det lät som början på trumsolot i mitt livs ledmotiv, men bara den första takten i en evighetslång "loop".

Roger that over

Nostalgi

Idag fick jag skjuts av Björn-Erik till skolan. Otroligt hygglo av honom! Det var väldigt nostalgiskt att återigen få åka i en vit Volvo 245 med blå/mörkblå zickzack-mönstrad inredning. Mamma och pappa hade en precis likadan bil tidigare (dock med regplåten LSL istället för MSJ, som Björn-Erik har, men det är i princip enda skillnaden).

Vår Volvo var orsaken till min barndoms största trauma (eller är barndomen verkligen slut? Jag dricker ju inte kaffe!). Det var dagen innan julafton. Vi hade varit och besökt farfar i Visjömon, utanför Åsele och på vägen hem blev det något fel på bilen. Ett tag verkade det som att vi skulle missa julafton, vilket framstod som en enorm katastrof för mig. Jag var otröstlig, för i Åsele firade man väl inte jul? Som tur var så fick vi hjälp av mammas kusin, Ingvar, som räddade situationen/dagen/julen genom att laga bilen. Efter ett par timmars ovisshet kunde vi äntligen åka hem, till min stora lättnad.

Nostalgi och själsliga sår, hand i hand.

Fridens liljor

Svenska Hollywoodmän

Tänk att vara en svensk Hollywoodfru, fast man förstås. Vilket enkelt liv. Att vara gift med någon rik kvinna som försåg mig med pengar och inte förväntade sig något alls av mig. Det största problemet i vardagen skulle vara att det inte fanns nog med is vid det planerade grillpartyt, typ.

Ett enkelt liv.

Men vem skulle jag gifta mig med? Anna Anka (jag fick rysningar då jag skrev namnet, negativa rysningar)? Eller Liza Minelli kanske?

Roger that over

Slagen hjälte

Idag har Martin och jag varit ute på uppdrag för skoterklubbens räkning. Vi skulle hämta hem klubbens skoter, som skurit ute på Lögdasjön. Bärgningen gick bra och den återfinns nu på hemmaplan igen efter att ha blivit släpad efter en annan skoter.

Som då gamla stamhövdingar blev hemburna på sina sköldar efter att ha stupat i strid, typ.

Roger that over

Sunshine

Vilket fantastisk väder det har varit idag. Som 10 timmars ljusterapi, typ.

Haiku

Jag har inget av värde att skriva om, men istället för att bara skriva att jag inte har något att skriva om så ger jag er en spontan haiku.

Vägen blir mer bar

Asfalten framträder nu

Våren är kommen.

Se där! Min första haiku och en haikudikt måste väl om något vara ett dugligt prettoutfyllnadsinlägg, särskilt om den är kursiverad?

Bättring utlovas imorgon.

Roger that over

Länkparadox

En sak som jag har märkt är att så fort någon (Maria) länkar till den här bloggen så försvinner besökare. Inte till en början, då sker det en boost av besökare och jag blir jätteglad och liksom klappar mig själv på axeln. Dagen efter försvinner "boostbesökarna" och det är väl inget konstigt med det (men dock lite tråkigt). Det konstiga är att också några av "stambesökarna" försvinner samtidigt.

Hur kan detta komma sig? Är det något slags grupptryck?

Roger that over

Angående namedropping

Det är lite lustigt det där med att nämna en kändis namn i bloggen. Ta Tom Cruise som exempel, i mitt tycke världens sämste skådespelare (som ni redan vet). Eftersom jag skrivit Tom Cruise så kommer någon som googlar "Tom Cruise" eventuellt att klicka sig in på den här bloggen. Kommer då denna person att bli besviken? Troligtvis, eftersom jag nyss sågat personens idol (om nu inte googlesökningen var "Tom Cruise + världens sämsta skådespelare").

Hursomhelst. I ett gammalt inlägg, som handlade om människor som blossar upp på tok för mycket över petitesser, nämnde jag Liza Minelli. Kopplingen mellan inlägget och Liza Minelli var att ett par arbetskamrater bokat biljetter till en konsert med Liza Minelli. Konserten fick ställas in p g a att Liza Minelli blev sjuk och detta kunde inte riktigt arbetskamraterna tåla, så därför skrev en av dem en arg insändare till lokaltidningen. Hursomhelst (x2) så såg jag i besöksstatistiken dagen efter inlägget att någon från Ryssland googlat Liza Minelli och sen klickat sig hit. Kul! (Förövrigt var det ingen som googlat sig hit genom att söka på "Anders Borg" vilket får mig att betvivla hans "starpower").

Jag undrar om jag får besök från Ryssland igen efter det här inlägget?

Fridens liljor

Starstruck

Idag har jag varit på en föreläsning med Anders Borg. Just det, THE Anders Borg (meister, han är finansminister. I Sverige). Egentligen hade jag inte tänkt gå dit eftersom jag redan innan visste vad han skulle prata om, 50 % finanskris och 50 % röstfiske, typ. Men jag gick dit i alla fall, bara för att kunna skriva här att jag har sett Anders Borg.

Egentligen var det väl inte så mycket att se, mer än hans hästsvans och att han inte hade slips på sig (Sveriges Rock'n'Roll-minister, heck yeah). Men lite credd ska han allt ha, Borg. Han var påläst och hade ett väldigt välsmort munläder (äntligen får jag använda det uttrycket!).

Fridens liljor

Ris och ros

Idag slår jag ett slag för det där med att "hissa och dissa" saker, som verkar vara ett fenomen på väg bort. Skam säger jag (bättre substitut än synd, ni vet). Att ge ris och ros är precis vad vi behöver, att sätta fingret på vad som är bra och dåligt. Lite yin och yang, typ.

Men namnet, "hissa och dissa", är så tråkigt som det kan bli. Ris och ros låter betydligt bättre (och med mer folklig förankring). Några andra namnförslag: "...socker och ocker", "...husera och arkebusera", "...liv och hiv", "...fnitter och Hitler", "...jao och Mao", "...passion och pension", "...levererar och havererar".

Roger that over