På tal om limbo alltså.
torsdag 20 maj 2010
Locked-in syndrome
Under tiden i väntan på att få stänga balkongdörren tog jag en liten tupplur (hade jag bott i tecilans Mexiko hade jag istället kallat det siesta). Ibland då jag tillåter sömnen stjäla små stunder av dagen så hamnar jag i ett limboliknande tillstånd då jag vaknar. Så blev det idag. Det är som om hjärnan är vaken men kroppen fortsätter att sova. Det är en väldigt kuslig känsla och då det händer kan jag inte för mitt liv röra mig, jag blir helt förlamad i hela kroppen. Det går över efter ett par sekunder, men paniken av att inte kunna röra sig är lika otäck varje gång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Får du också så?
SvaraRaderaJag har pratat med många människor, men ingen annan har någonsin förstått vad jag menat!
Det är sjukt otäckt! Särskilt då man försöker ropa efter hjälp men inte kan få fram ett ljud. Tydligen beror det på att man sover för lite eller för dåligt på natten så att sömnrytmen rubbas.
SvaraRaderahttp://en.wikipedia.org/wiki/Sleep_paralysis