A little less spontanitet

Jag har, ända sedan jag fick problem med hörseln, haft svårt för det här med spontanitet. Att i stundens ingivelse göra något oplanerat och då menar jag kanske främst att åka iväg någonstans utan att ha planerat det tidigare. Det beror på att hörseln (eller snarare bristen av) skapar en enorm rädsla och ångest för att genanta situationer ska uppstå.

Det går förstås inte att planera bort risken att pinsamheter i bullriga miljöer ska uppstå, men det går åtminstone att mentalt förbereda sig. Förberedelsen förstör i sin tur det hela då det inte finns någon planerad spontanitet (vilken fantastisk paradox!).

(Så, JT, där har du orsaken till varför jag tackade nej till din spontanresa till Umeå i fredags).

Enligt Homer Simpson ska det finnas en del av hjärnan som heter "the impulse zone". Jag skulle tro att min impulszon i det närmsta har förtvinat då den inte används så ofta. Därför är min spontanitet ungefär som begreppet "spontan självantändning" - ingen vet om det existerar i verkligheten.

Fridens liljor