torsdag 12 november 2009

Alfons Åbergs syndrom

Idag anklagade min bror mig för att ha Alfons Åbergs syndrom. En, av honom påhittad, sjukdom som innebär att man aldrig blir klar med någonting, utan "ska bara, ska bara" göra något annat först (alltså som Alfons Åberg då han tvingades av sin pappa att göra något tråkigt). Alfons Åbergs syndrom skulle förövrigt även kunna vara en psykisk sjukdom - han ser ju trots allt spöken.

Tänk vilken ära det skulle vara att få en sjukdom uppkallad efter sig (som forskare alltså, inte som patient med en sjukdom som är den första i sitt slag). Typ som Hansen's disease (spetälska) eller Creutzfeldt-Jacobs sjukdom (galna kosjukan). Eller varför inte Münchhausens syndrom, en sjukdom som i mitt tycke förtjänar ett eget stycke (eftersom jag hyser en enorm fascination för nämnda sjukdom).

Ett eget stycke alltså. Sjukdomen definieras enligt wikipedia som: "...en psykisk sjukdom som innebär att patienten uppsöker sjukvården och uppger falska symptom för att komma under vård." Just detta i sig är förstås inte så kul, varken för de drabbade eller för sjukvården (även om det har förekommit att drabbade personer haft med sig teaterblod till akutmottagningar, som de senare har låtsats spy upp, vilket är lite kul). Nej, min fascination kommer istället från ursprunget till sjukdomens namn. Sjukdomen är uppkallad efter den tyske baronen von Münchhausen, "ljugarbaronen", som var känd för sina fantastiskt överdrivna anekdoter (mytomani). Han sade bl a att han flugit på en kanonkula över ett slagfält. Ett slags självförhärligande värdigt en nutida amerikansk rappare, typ.

Det kan naturligtvis inte vara roligt för de som lider av sjukdomen då de i allmänhetens ögon snarare anses som "attention whores" än som sjuka på riktigt, men jag fascineras ändå till fast och fullo av sjukdomen och historien bakom denna.

Live long and prosper fridens vänner.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar