Kätteri?

En lite kul grej hände igår då jag var och tränade. Efter att ha varit ute i solen en hel arbetsdag var min hud täckt med solskyddsmedel. Träningen bedrevs i ett linne, vilket har blivit lite av en fäbless på sistone (dock utan homoerotiska förtecken i form av att se de så kallade musklerna jobba, utan snarare för att det fläktar så skönt under armarna). Den del av huden som var "bar" och exponerades mot bänken lämnade efter sig en tunn hinna av solskyddsmedel, vilket skapade en illusion av en slags svepning. Typ som Jesus H Christ liksvepning, men med skillnaden att ryggen istället för framsidan visades.

Jag undrar om den katolska kyrkan skulle klassa den här texten som kätteri?

Over and out

Idol-Daniel

Alldeles nyss bröts min playlist på Spotify av en reklam om Daniel Lindströms nya skiva. Det fick mig att tänka på när jag, min bror och min far julhandlade i Umeå för tre år sen. Då jag och min bror gick på Renmarkstorget, i höjd med Dressmann, så såg vi Idol-Daniel. Han nickade mot oss, som för att bekräfta att "Ja, ni ser rätt. Det är jag som är Idol-Daniel Lindström, vinnare av Idol". Det var lite kul tycker jag, att han gjorde så. Särskilt eftersom han hade ett sånt där lite överlägset leende då han nickade, typ "Ja, ni ser rätt. Det är jag som är Idol-Daniel Lindström, vinnare av Idol och därför bättre än er". Hybris.

La Dolce Vita

Igår gick det en film på tv3 som hette "the League". En av karaktärerna i filmen var Dorian Grey och nu så här i efterhand har jag börjat fundera om inte han lever det ultimata livet. Att bara göra "vad skit man vill" utan att åldras o s v och låta sitt självporträtt ta smällen istället. Dekadens.

Vid ett försök att leva ett likadant liv som mr Grey uppstår dock två problem: 1. En förutsättning är att ha ett självporträtt - men vem målar porträtt i dagens Sverige? 2. Går det att leva ett dekadent liv i Fredrika?

En tänkbar lösning till det första problemet torde vara att helt enkelt fotografera sig själv och sen skriva ut bilden. Oscar Wilde skulle säkert vända sig i graven över denna idé, men det är som sagt bara en tänkbar lösning. I annat fall går det att skicka bilden till Kina där bilden sedan målas av någon frilansande konstnär (Paint it AB, heck yeah!).

Det andra problemet blir en svår nöt att knäcka. Ett dekadent liv kännetecknas (enligt yours truly) av vin och kvinnor. Vin (alkohol) går bort på en gång eftersom vi inte har något systembolag här i byn. Alternativet, att beställa genom ICA, skulle inte fungera i längden. Ett ytterligare alternativ vore att köpa vinsatser och sedan brygga sitt eget vin (man bör dock ta i beaktande den stora risken att få en permanent vb vid överdriven vinkonsumtion).

Ett promiskuöst leverne i form av en ny kvinna varje kväll fungerar inte heller på längre sikt. Det skulle nog inte ens fungera en enda kväll vid närmare eftertanke. Utan att överdriva kan man säga att kvinnor inte växer på träd i Fredrika (i lämplig ålder bör tilläggas, gerontofiler skulle dock ha haft händerna fulla). Dessutom har undertecknad inte begåvats med ett fördelaktigt yttre, vilket ytterligare sätter käppar i hjulet.

Problemet kvarstår alltså, det går inte att leva dekadent i Fredrika. Det närmaste man kommer är att leva som författaren I J; att fördriva dagarna med att planlöst vandra runt och aldrig prata med någon (jag hoppas att han tänker ut en ny bok då han går runt så där, en modern version av Brott & Straff). Han har otroligt softa solbrillor förresten, denne I J.

Då det är omöjligt att leva som Dorian Grey i Fredrika så vore det kanske istället möjligt att göra en "light-version" av det hela. Att fotografera sig i en fotoautomat (självporträtt, check) och sedan bara åka utomlands för att kröka och vara promiskuös i två veckor. Att bara fara, räcka fingret åt allt och leva ett liv flytandes på dekadensens hav. Devisen för resan skulle vara precis som Magnus Uggla sjunger: "Dom säger att jag skiter i allt, men det skiter jag i".

Over and out

Wacko Jacko är död ...eller är han?

Bon jour kära läsare!

Med den massmediala värld vi lever i så har ni säkert inte undgått att Michael Jackson är död. Men kan vi verkligen vara säkra på att han verkligen är död? Med tanke på hur stor skillnaden är mellan 80- och 90-talets M-Jay så bör det ifrågasättas om det verkligen är samma person.

Teori: Egentligen (eller egenkligen som den där killen i min klass brukar säga) så kanske det är så att den riktige Michael (mörk) bytte liv med en vit imitatör för att slippa all press.

Imitatören förblindades av all makt: trodde att han var Peter Pan (Neverland ni vet), Pillade på små killar (och tvingade killarna pilla på hans pille?) och köpte rättigheterna till Beatles sångkatalog. Under tiden som denne imitatör gjorde allt detta så har den riktige Michael (mörk) barrikaderat sig i ett rum någonstans (kanske hos sin bästis Uri Geller?) sedan slutet av 80-talet. I sitt fortress of solitude har sedan den riktige Michael (mörk) filat på sin egen version av "Pet Sounds/Sgt. Pepper". Nu när imitatören är död kommer den riktige Michael (mörk) att träda fram i offentligheten, släppa sin nya platta (fast eftersom han suttit isolerad sen 80-talet kommer det att vara en kassett). Kassetten blir en riktig dundersuccé och den riktige Michael (mörk) åker på turné tillsammans med Prince (som betraktar Michaels återkomst som ett mirakel och därför överger Jehovas, vilket gör att han kan operera sina höfter).

För att få sig en bild av denna teori kan läsaren tänka sig en blandning av "Fantomen på Operan" och "Bubba Ho-tep".

Ett antagande till denna teori: Michael Jackson var far till sina barn. Barnen är vita och M-Jay är, som vi alla vet, i grund och botten mörk. Barnen bör därför besitta mer färg än vad de gör. Alltså kan det inte vara den riktige Michael Jackson som är far till barnen, utan snarare en M-Jay imitatör, vilket i sin tur skapar denna misstanke om att den riktige Michael (mörk) fortfarande lever. Han kanske till och med bor granne med dig kära läsare?

Alternativ teori: Det är Michael Jackson som har stulit Peggan. M-Jay var mannen i morgonrocken. Under ett av sina besök nere i källaren blev upphetsningen över Peggan för mycket för hans hjärta.

Varför denna mumbo-jumbo om Michael Jackson? Jo, eftersom en riktig legend kännetecknas av rykten krng sin död. Typ som ryktet om att det inte var Elvis, utan bara en docka som låg i kistan eftersom kroppen såg så "vaxlik" ut.

En av mina största passioner här i livet är kuriosa (även kallat värdelöst vetande) så därför känner jag att jag måste få dela med mig av några rykten kring Michael Jackson:

• Han ska en gång ha haft långt gångna planer på att operera in mänskliga stämband i sitt husdjur, schimpansen Bubbles.
• Han brukade misshandla nämnda Bubbles.
• Han sades äga skelettet från Joseph Merrick (a k a Elefantmannnen).
• Han ska ha ätit krita för att få sin ljusa röst.

MEN, den kanske viktigaste kuriosan kring Michael Jackson är ändå att meister en gång i tiden hade en "Blood on the Dancefloor" t-shirt. Döcoolt på den tiden! (Det skulle ha varit coolt i dag också om tröjan fanns kvar - hip to be square.)

Over and out

En midsommarnatts dröm

Gårdagskvällen var fantastiskt rolig. Fredrikas svar på Micael Bindefeld, meister, hade lagt manken till för att ordna ett mycket fint kalas i allas vårt (och särskilt meisters) Lögdasund.

Kvällen inleddes med att den varma (pissljumma) ölen bars ner till vattnet för att bli kallt. Tyvärr hade sommaren dock gjort ett så pass stort intåg i Lögdasund att vattnet inte riktigt kunde kyla ner till lagom temperatur. Därför smakade ölet alltså i princip a-lagspink hela kvällen.

Därefter var det dags för resandet av en midsommarstång (eller majstång som Jonathan påpekade). Midsommar-/majstångens överdrivna storlek ledde genast till misstankar om att den på något vis skulle kompensera något hos meister (pnsnlrgr). När midsommar-/majstången väl var rest så stod den som en jättelik fallossymbol mitt i gräsmattan och gestaltade på sätt och vis midsommarfirandets innersta hedniska väsen (en ursäkt att få dricka sig redlös).

Det finns vissa kriterier på vad som kännetecknar ett äkta svenskt midsommarfirande och meister hade lyckats fylla 3/4 av dessa. Husvagn (check), midsommar-/majstång (check) och fylla (check). Det enda som saknades var slagsmål, men för allas trevnad hade meister inte anordnat något sådant. Eftersom han är en festfixare av stora mått (Fredrikas Bindefeld som sagt), så hade han dessutom rivit igång elverket för att förgylla kvällen med musik. Sorgligt nog fungerade inte Internet, vilket var ett av kvällens stora minus. Detta dels eftersom jag tvingades bryta mot min egen partykodex (att alltid spela "Louie Louie" då det är kalas) och dels för att det inte spelades en enda, i mitt tycke, bra låt på hela kvällen. Om det inte finns en enda låt av Rolling Stones, Beatles eller Beach Boys så tyder det på musikalisk analfabetism (detta får bli inläggets prettoinslag).

En kul grej med kvällen var all positiv feedback som bloggen fick av en del av festens deltagare. Även om meisters "Ibland håller man halvt på att skratta ihjäl sig" (sagt med total avsaknad av entusiasm i rösten) kändes en aning krystat. Jag bugar och bockar inför detta! Nu oroar jag mig dock lite över att det kommer att leda till prestationsångest av "Brian Wilsonska" proportioner.

Efter avslutad grillning (som stördes av en kraftig regnskur) spenderades resten av kvällen inne i meisters stuga med inslag av bl a armbrytning. En stearinstänkande incident senare var det dags att invänta skjutsen hem till "fastlandet" igen och därefter var ännu en midsommarafton till ända.

I morse då jag vaknade så tänkte jag, likt alla dagen efter dagar, hur jag uppfattas som onykter. Tankarna kretsade mest kring om det är någon stor skillnad mellan den nyktra och den onyktra mig. Så därför vore det rätt kul att videodokumentera sig själv under sådana situationer. Eftersom det, kan tänkas, är rätt dyrt att anlita en kameraman att följa varje steg jag tar, så kanske det vore mer rimligt att ha en kamera på huvudet. På så sätt ges man en "first person view" över hur de man pratar med reagerar o s v. Det vore intressant att se om någon förändring tar plats då alkoholen tränger in i blodet (typ som i Kris Kristoffersons "The Silvertongued Devil and I") eller om det är same old, same old.

Minnesanteckning till senare partytillfällen:

• Se till att telefonen har ström (så att "Louie Louie" kan spelas).
• Blanda inte så starka groggar.
• Ta inte träskor om det finns risk för regn.
• Se till att ölen är kalla - a-lagspink nevermore.
• Förbered ett USB-minne med lite musik ("Louie Louie").

Sincerely

A. Strömberg

The curious case of Peggan

Än så länge inga nyheter om vad som har hänt med Peggan. På västfronten intet nytt så att säga (för att väva in lite pretto i det hela).

Tyvärr tvingas jag inse att möjligheten att få se min kära Peggan i livet igen inte längre är så stor. Det första steget i sorgearbetet, förnekelse, är alltså över. Ilskan över att bli bestulen på min livskamrat blossar upp med jämna mellanrum. Tänk att få bjuda med cykeltjuven på Subway. Varför? För att få ge denne en knogmacka right in the kisser så klart.

Svordomar har skrikits ut i tomma intet. Svordomar har slitits ut. Nya svordomar har kommit till, som t ex Attans bananer! Sablar i den dalen! Men vad i himmelska fridens torg! (Kära läsaren får här en chans att vidga sitt ordförråd inför sommarens vedermödor och vredesmod).

Min förhoppning att hitta Peggan ligger nu i att till en början låta det hela bero för att sedan, just innan fallet blir preskriberat, ta kontakt med Thabo på Cold Case Sverige. Thabo tar då upp fallet i TV och caset knäcks. Den skyldige blir Sveriges mest hatade man/kvinna och Peggan får fyra miljoner av Natascha Kampusch (tjejen i källaren ni vet) för att återhämta sig och återvända till ett vanligt liv. Sen lever vi lyckliga i alla dagar, jag och Peggan.

Rädda Peggan! Död eller levande!

Startskott för sommarpumpen

Vad personifierar sommarkänslan mer än att få pressa lite bänk och prata lite skit? Det skulle väl vara värme och vackert väder i så fall...

Nåväl, nu är det sommarlov och frågan är hur sommarens agenda ska se ut? Det enda som är spikat än så länge är Åselemarknaden (förutsatt att meister fixar tält). Har ni, kära läsare, ytterligare förslag på hur sommarhelgerna kan spenderas?

Over and out